Barnvakt Stockholm

Psykologen svarar - Att aktivera eller inte aktivera

Så som ni skriver frågan ”aktivera eller inte aktivera” så tänker jag att det är mer meningsfullt att fråga sig hur jag som förälder kan möjliggöra aktiviteter (vila inkluderat) för just mitt barn på ett klokt sätt. Risken är att som vuxen dras med i prestationsiver och styras av andra värderingar än de signaler om behov som barnet kommunicerar. Jag uppfattar att det finns mycket klokt skrivet i ”Femgånger mer kärlek” (Forster, 2009) som minskar risken för en kommunikation som styrs av en förälders oro runt hypotetiska frågor än barnets behov här och nu. Jag tänker att det är viktigt att man som förälder vågar står för det men själv vill och tror på och presenterar aktiviteter (vila inkluderat) och förmedlar en positiv förväntan på barnets aktiviteter men samtidigt är beredd på att lyssna på barnet, lyssna in barnets reaktioner. Sannolikt är det mindre bra om barnet är mestadels upptagen av aktivitet som handlar om att dämpa en föräldraoro över hypotetiska frågor än utifrån erfarenhet av positiva yttre konsekvenser och egna känslor. Först är drivkraften kanske förälderns vilja men sedan måste den övergå till att bli något som barnet motiveras av egna positiva upplevelser och erfarenheter. 
 
 
 

Kommentera gärna: